Idag kom nummerlappen för vårruset hem i brevlådan. Jag är laddad men samtidigt lite lätt nervös. Känns som om det var ett tag sedan jag sprang 5km nu. Förkylningar och höft har varit i vägen. Uttryckte min oro för mannen som i sin tur påpekade att jag har ju hela två veckor på mig innan det är dags.

Nåja, ett par rundor ska jag hinna springa innan dess i alla fall. Väl i mål så vankas det picnickkorg tillsammans med tjejerna från RunForLife. Håll tummarna för mig!

Ett av mina mål i år är att springa milen så jag känner att jag behöver växla upp lite. Hade varit kul att springa Midnattsloppet eller Malmö höstmil och vi är ett par stycken som pratat om att springa tillsammans. Jag har fortfarande bara sprungit 8,5 km som längst och det skedde i höstas.  Med tanke på skador som dyker upp med regelbundenhet så får jag väl leva på hoppet och se vad facit blir.

Usch nu kände jag mig deppig, det där med milen känns lite oöverstigligt. Vissa människor bara springer och hux flux har de sprungit milen medan jag harvar under 5 km. Det är nu jag bör tänka på att för 1,5 år sedan sprang jag 800 m och var helt slut. 1 år sedan sprang jag i och för sig 3,8 men mycket långsammare och med kräkfärdighet under större delen av rundan.  Det går snabbare nu, kräkkänslan uteblir. Ska bara komma igång igen. Får se om jag kan hinna med en runda på torsdag eller fredag. Hade varit skönt. Kondition är inte min starka sida men nu med detta underbara väder och med en höft som är under behandlig så får det helt enkelt ta den tid det tar. 4 maj, here I come.