Du vet, du är bra som du är..

Det är faktiskt så men när vi tycker att sanningen flåsar oss i nacken och vi jämför oss med allt och alla så är det faktiskt bara att stanna upp. Skapa ett andrum, lite  som den gamla tv-serien X-files intro: The truth is out there.

Det är supersvårt, jag vet av erfarenhet. Hela tiden finns det någon därute som är bättre, snyggare, smartare, fortare, etc. Fast det är ju inte hela sanningen.

Om vi bara stannar upp och riktigt tänker efter så förstår vi det. Det finns framsidor och sedan finns det baksidor. Det finns sällan en perfekt mix. Det kan förstås finnas ..men om den perfekta mixen finns är man lycklig då?  För hur kan en person som alltid är lycklig och har det perfekt veta om att hen har det? Hur kan vi känna livet om vi inte går igenom toppar och dalar?

I tid och otid kan jag säga till mina barn att de inte ska jämföra sig med andra. De är själva sin bästa måttstock. Tror ni att jag följer mitt eget råd? Nix, jag kollar fb, lyssnar på historier och ibland finns den där, avundsjukan. Den var ganska närvarande när jag var tonåring men den har dämpats med åldern. Har den försvunnit? Nix, ibland grämer jag mig  över att jag inte ser ut så, att jag inte kan springa lika fort som hen, att jag inte är lika poppis, att hen inte tycker om mig lika mycket längre, kanske rentav undviker mig. Fast det är på mina dåliga dagar och det är då jag måste tänka aktivt. Använda min hjärta och hjärna för att förstå att jag är bra som jag är. Vad en person tycker och tänker om mig är inte hela sanningen. Den är mer komplex och den enda som har alla bitarna till mitt livspussel är jag själv.

Vårt hjärna och hjärta är fantastiska på många sätt, även på att skapa saker som inte är sanna. Det kan bero på dagsformen, säkert på en miljontals saker men faktum är att vi kan inte alltid lita helt rakt ut på oss själva.

Ibland är det rätt bra att ifrågasätta vad hjärnan egentligen vill säga oss. Är det sanning eller är det bara strunt? Inget utesluter det andra egentligen men du vet att du är bra som du är och det bästa är att utgå från sina egna förutsättningar och försöka göra det bästa av det. Det är då du uppnår en balans, en stolthet över dina egna framgångar. Känn det och jämför dig enbart med dig själv. Sluta att ta udden av dina egna prestationer. Sluta jämför och njut! Du kan faktiskt det men det är inte helt smärtfritt alla gånger! 🙂

IMG_9740

Tja, riktigt så här korta och tjocka är vi inte i vår familj, men ibland kan till och med en  förvrängd spegel bidra med annorlunda perspektiv. 😉

4 thoughts on “Du vet, du är bra som du är..

  1. Kloka du! Lika oändligt självklart som svårt att leva efter, tycker jag. Jag ursäktar mig en massa har jag märkt, så att ingen ska hinna före och säga att det jag presterat inte är perfekt. Detsamma om mig själv; jag ser till att ingen ska kunna tro att jag är annat än överviktig och oformlig och skojar en del om det. Så dumt, och antagligen inte så produktivt, men det sker helt omedvetet.

    Liked by 1 person

    • Tack och va inte så hård mot dig själv men förstår att det inte är lätt med det omedvetna. Har en ovana att säga förlåt i tid och otid precis som jag ska behöva ursäkta min existens fast det behövs ju egentligen inte. Hoppas att vi någon gång i framtiden kan träffas. ❤

      Gilla

  2. Det är svårt att vara helt sig själv, fastän det är det som de flesta vill – bli godkända och älskade sådana de är. Jag har bestämt mig för att vara ensam resten av livet, om det inte kommer nån som gillar mig sådan som jag är – för jag kan inte o vill inte vara nån annan 🙂
    Håller med andra här – du skriver så klokt.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s