Mitt och J:s uppdrag att få barnen att gå ut lite oftare går sakta men säkert framåt. Protesterna hänger dock kvar även om den yngsta gav upp relativt snabbt häromdagen.

När de undrade varför de skulle gå ut drog jag till med följande..
M: Det är för att ni inte ska bli några soffpotatisar
E: Hörru, jag är väl ingen soffpotatis heller!!!
M: Det sa jag inte men jag vill ju inte att ni ska bli det..

En liten stund senare kom E med denna teckning.. 🙂

Vi gick ut, eller jag, J och E gick ut. K surade och skickade mig ett argt sms där hon deklarerade att hon skulle minsann skulle gå ut och aldrig mer komma tillbaka. Jag anar att hon faktiskt blev arg för att vi gick ut och lämnade henne hemma. Hon hade nämligen svårt för att bestämma sig och igår orkade jag inte tjata.

Jag replikerade med: Hoppas att du kommer tillbaka till fikan! ❤

Det visade sig att hon gick ut ändå, kort efter att vi hade lämnat. Hon försökte leta upp oss men vi missade varandra. Summa summarum så fick hela familjen Månsson en dos av det härliga påskvädret.

Humlorna är här.
J visade ett träd han klättrat i när han var liten. Oturligt nog var repstegen sönder. Jag undrar om det finns något kvar där uppe i hålet efter alla gamla lekar.
Naturen bjuder på varierande terräng…

..och de första vitsipporna har anlänt. Om någon vecka kommer hela skogen att vara helt täckt. En av mina favorittider på året för det blir så vackert där vi bor..
E erövrade stenen med lite hjälp…
Och vi såg en ekorre som utförde akrobatik på högsta nivå när den flög fram mellan grenarna. Underbart!