Att uttrycka sig..

När jag var yngre älskade jag både att skriva och att läsa. Min bokslukarålder började samtidigt som jag lärde mig läsa. Jag drömde mig bort. Byggde världar med hjältar och hjältinnor,  monster och faror. Lycka var när jag hittade en bok så bra att jag absorberades in i en fantasivärld där jag gav liv åt författarens skapelser. Magiskt!
Jag började skriva min blogg för snart ett år sedan för att jag ville försöka att hitta tillbaka till glädjen över att uttrycka mig, men också för att dokumentera min träning som varit en stor del av mitt liv under året som gått, dessvärre nästan obefintligt de senaste månaderna.  Min blogg är spretig, för det är det som livet är, spretigt. Det blir inte alltid som man planerar även om jag finner att det är bra att sätta mål här i livet.
I en del inlägg är jag utelämnande och det kanske är jobbigt att läsa men inte för mig. Jag väljer att klä mina känslor i ord för jag känner hur jag läker mig själv genom mitt skrivande. Livet är ett enda långt lärande. Hur vi utvecklas och mår beror mycket på hur vi väljer att ta oss igenom de kriser som uppstår i livet. Förändring är oftast bra, den dag vi börjar bli rädd för förändringar blir också den dag vi slutar växa som människor eller som Skorpan säger i Astrid Lindgrens ”Bröderna Lejonhjärta”. 

”Det finns saker man måste göra, även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”
 Ingen har sagt att förändring är lätt. Livet består både av en fram och baksida. Många gånger när vi tittar på hur andra människor har det, ser vi det som människor väljer att framställa, ofta det positiva, dvs framsidan medan baksidan är minst lika viktig, för det är av den vi kan lära oss och på det sättet växa.
I vår familj pratas det mycket om känslor och varför vi känner som vi gör. Vi pratar om respekt och bara för att man inte tycker om en persons beteende betyder inte att man inte tycker om personen.
E häromdagen:
– Mamma, jag älskar dig men jag tyckte verkligen inte om ditt beteende nyss.
– Jag förstår säger jag. Vad är det du inte tyckte om i det jag gjorde?

Tillsammans kan vi föra en dialog. Det är inte alltid  det kan låta lika sansat som ovan. Ibland får jag höra att de hatar mig och att jag är den sämsta mamman i världen.  Något som oftast bara sägs utan mening men för att såra mig så mycket som möjligt. Jag vet det men varje gång jag hör de säga det känns det ändå som en kniv som vrids om i hjärtat fast jag vet att det inte är sant. Häri ligger en av de största sanningar. En annan människa kan säga vad som helst till dig men det är bara du som kan ge det en värdering och på så sätt tillskriva det en betydelse.

Allt handlar om att uttrycka sig och att välja vad vi vill ta till oss!

3 thoughts on “Att uttrycka sig..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s