Berg och dalar – det kan skifta snabbt

14 juni deklarerade jag en bloggpaus för att bloggen tog mer energi än den gav.  Det var inte hela sanningen. En annan sanning var att min ena dotter tyckte att jag borde lägga ner mer tid på hem och trädgård.  När hon upplyste mig, fylldes jag av ett enormt dåligt samvete och det var rent ut sagt skitjobbigt.

Jag vill vara den perfekta mamman, ha det perfekta hemmet, den perfekta trädgården, älska min man och mina barn till vanvett, vara världsbäst på jobb, träna, gå ner i vikt, …. och….. . Ni fattar! Grejen är att jag kan inte vara världsbäst på allt, i alla fall inte samtidigt. 😉 Jag kan bara försöka vara mitt bästa jag och det borde räcka, men ibland tänker jag inte så. Jag tänker att det där borde jag fixa för det där gör alla andra. Fast hur många gör det egentligen? Allting handlar om prioriteringar och för att jag ska må bra så är träning och skrivandet något jag väljer att prioritera. Klart att jag ska jobba, städa, tvätta och fixa trädgården också, men var sak har sin tid och jag har faktiskt planerat in operation storstädning också, snart.

15 juni hamnade jag i en svacka och kände mig helt slut. Slut på känslor, slut på ork och energi. Slut på allt utom tårarna som hotade att tränga fram ur ögonvråna och ner på mina kinder.  Jag började älta, se problemen istället för möjligheterna och kände en enormt stor tomhet och ledsamhet. En tung knuta inne i bröstet beredd att tränga sig fram och ta över allt som jag är van vid att känna. Jag postade till mina vänner på sociala medier och jag fick så mycket tips och råd. Bland annat så fick jag denna fina reflektion till livs som jag gärna vill dela med mig av.

”Försök att inte fastna i din upplevelse av vara nere. Låt känslan vara som den är, men håll inte på att analysera och tänk på det. Min erfarenhet är att det bara blir värre av det. Koncentrera dig på saker som händer utanför dig själv och bara vänta på att känslan ska försvinna, det gör den om man inte föder den med en massa tankar.”

Under hela kvällen fick jag tillrop, roliga klipp, råd, pm och jag kände mig verkligen sedd när jag behövde det. Jag är så tacksam att jag har så många fina människor i mitt liv. Skojade med en av mina fina vänner om att jag började känna mig som  en joker så mycket som jag flinade och fick då nedanstående ”fina” bild till livs.

jokern

Jag har också upptäckt att jag vill skriva av mig om vad jag upplever, hur jag känner och mår, det ger mig energi. Bloggen ger mig energi, mycket mer än det där dåliga samvetet.

2 thoughts on “Berg och dalar – det kan skifta snabbt

    • Tack Susan 🙂 det var nog bara något tillfälligt och snart är det semester och dessutom så fick jag så mycket beröm på mitt jobb igår från IT-chefen efter mitt avslutade projekt så jag rodnar men känner mig också väldigt stolt. Tack för att du tänker på mig. Kramar till dig också ❤

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s