Jag hoppas att ni alla hade en riktigt bra nationaldag! Min inleddes med ett träningspass, konstigt att något som man känner sig halvdöd efter kan ge en sådan energi som varar resten av dagen.

Utmaningen, som jag fortfarande inte hunnit skriva om består av 5 dagars träning i veckan och om jag tränar idag så är målet uppfyllt för denna vecka. 🙂

Vi var i en ny lokal igår och i och med det provade vi på lite annorlunda övningar. Hur bra som helst, fast jag saknade den mjuka mattan i vår ordinarie träningslokal. Huvudaktiviteten var cirkelträning i två rundor, 10 stationer och 1 minut på första rundan och 45 sekunder på nästa.

Jag började med utfall. Vet inte om jag nämnt det men Emma brukar påpeka att utfall bak är skonsammare för knäna än utfall fram. Knäproblematiken är ganska obefintligt i mitt fall men eftersom jag har haft det tidigare ( typ för 20 år sedan när jag spelade volleyboll) så brukar jag alternera mellan fram och bak.

Rosa är min favorit för den är en 8 kg men blå 12 kg är den jag kämpar mot att kunna ha hela tiden. När det gäller de älskade svingarna *ironi* så är jag fast mellan 8 och 12. Oftare med 8 för jag känner ibland fortfarande av höften. Borde fortsätta med min sjukgymnastik men erkänner att jag varit sämre på det sedan USA-resan.

Emma demonstrerar svingar. Kettlebells användes även som vikt vid gårdagens benböj och twistande magövning.

Station nummer 5 var övningen som jag tror många hyser en hatkärlek mot, burpees. Jag är glad när jag gör dem för då kan jag verkligen se min utveckling. I början fick jag gå in med benen och nu kan jag hoppa in och hålla hyfsat tempo. Det tar sig men vilket flås jag får upp under tiden, det är verkligen en pulshöjare.

Dags för nästa övning som var ny och en av mina favoriter under dagens cirkel, ball on the wall. 🙂

Olika vikter, jag hade den gröna som var lättast. Bild tagen av Emma.

Ball on the wall innebär att gå ner i knöböj och sedan under tiden man går upp kasta bollen så att den träffar mellan de två strecken på väggen. Fånga bollen och gå ner igen, jättekul och en utmaning.

Nästa övning var att hoppa jämfota upp på en låda och det är inte det lättaste mentalt. Jag klarade det en gång men eftersom jag glömt mina skor i morgonens brådska och var rädd att slå i tårna så gick jag upp istället.  Bild tagen av Emma.

Bild tagen av Emma.

Cirkelns sista tre övningar var armhävningar, rygglyft och slam ball, sedan rundade vi av med att göra jägarvila och plankan i tabata mode. Snacka om att översköljas av trötthet men ändå vilken härlig känsla att känna hur kroppen arbetar.

Diskuterade efter passet med L som undrade om det någonsin skulle bli lättare. Efter egen erfarenhet så påpekade jag att det blir faktiskt lättare men istället så är det vi som tar i mer och mer eftersom vår förmåga hela tiden ökar. Tydligaste tecknet på sin egen förbättring är när någon ny börjar på passet som kanske inte är så träningsvan. Vips så kastas i alla fall jag ett antal månader tillbaka i tiden och inser att jag också var där en gång. Vi blir bättre men vi orkar mer så därför kommer vi alltid att känna oss halvdöda. 😉

Hela härliga gänget, vad vi är och underbart härliga allihopa. Kan man bli annat än glad när man har sådana träningskompisar. 🙂

Tack Emma för ännu ett bra pass!