Enligt många medier är denna dag årets deppigaste. Orsakerna är många, alltifrån vädret, mörkret, de extra kilona från julhelgernas småätande och pengarna som inte längre finns. Kronan på verket är att det är måndag till råga på allt. Kan det bli värre ? frågar jag mig då, som är född måndagsbarn och gillar måndagar (förutom den där biten att stiga upp och ta sig till jobbet på morgonen, för det är nästan alltid jobbigt en måndag.)

För mig personligen är det verkligen inte årets deppigaste. Idag har jag börjat vecka 2 dag 1 i armhävningsutmaningen och avverkat 14,14,10,10 och max (minst 15) som blev exakt 15 idag.  Även om det kändes tungt så är det härligt när folk peppar mig och berättar hur imponerade de är. Jag är det också lite grann, får jag säga det? Fast jag inser att armhävningar är jag bättre på än löpning för tillfället. Förhoppningen är att det ska jämna ut sig. Stort tack alla ni som hejar på mig därute. Fortsätt gärna att ge kommentarer på Facebook, i bloggen, genom att skicka mejl till frumansson@gmail.com eller genom att säga till mig personligen. Det är när jag känner ert stöd som jag får motivation att fortsätta min träningsresa mot 40.

De flesta kollegor på mitt jobb som jag utmanade att hänga på armhävningsutmaningen ser 100 armhävningar lite som en utopi. Jag kan inte ge upp på förhand. Det är möjligt att jag kommer att vara nöjd när jag tex gör 70, men om jag inte försöker så vet jag ju inte heller vad jag har min gräns. Roligt också att det är ett par stycken som hängt på.

Något som gör mig glad förutom era peppningar är te och blommor. Jag älskar tulpaner och önskar er alla en riktigt trevlig kväll!